var är ni allihop?

I just hold out my hands I just hold out my hand And i'm with you darling Yes,i'm with you darling All i wanna give you It's only a heartbeat away Oh, I need you Darling.
Var är alla människor? Verkar som om alla sprungit ut. Tänker man på någon annan, någonsin? När man börjar prata med någon och frågar hur det är .. är inte det bara för att någon ska säga något nästa gång man kommer? Försöker man inte bara vara sällskaplig för att slippa vara ensam själv? Blir man inte bara berörd av andra för att man tänker på att det kunde hänt en själv. Jo, så är det nog .. Och kysser man inte bara någon annan för att den ska kyssa en själv? Säger man inte bara att man älskar någon för att den ska säga det tillbaka .. för att ha en säkerhet. Gör inte alla egentligen allting för sig själva? För vem bryr sig egentligen om någon annan. När man kan göra saker för att själv le. Det är svårt att förstå ibland, eller .. det är det ofta. Jag vet inte hur man ska bete sig, hjälper det att man ler 2 ggr mer? Om jag ler nog idag så kanske det räcker till imorgon med. Jag önskar att allt skulle kunna vara som i en dikt. Som i en bra låt, en melankolisk låt som drar i en och får en att vilja. Jag önskar att jag skulle kunna leva i en liten söt fransk film. Jag skulle vilja leva i en av Boyes dikter och leva till Damien Rice låtar på natten och vara Amelie. Det är mycket man önskar som går som man vill. Och det är inte mycket som händer som man önskar. Det ör ofta saker inte går som man vill, och oftast så vill man saker som inte går. Och jag kan inte säga hur många gånger jag suttit på balkongen i sommarnatten och tänkt till the blowers daughter och once. Hur länge man inte suttit försjunken i tankarna för att komma bort någonannanstans. Inte för att jag har haft det jobbigt .. eller har för den delen. Jag tänker bara för mycket helt enkelt. Det är mycket som blir fel och inte går som man vill .. men om man tänker efter så är det ännu mer som blir fint! Det finns runt omkring en,överallt! Kom ihåg,livet längtar. Men det jag inte visste då, det vet jag alltför bra nu. Saker blir konstiga, människor bryr sig inte, mycket blir fel men en del saker är så väldigt rätt. Är inte livet som ett spel? Man försöker skaffa sig poäng, man skämtar lite, bjuder på kaffe och lyssnar ett tag och ringer upp nån dag. Och det jag frågar mig, det har jag ingen aning om.

vartogallavettigaochtrevligamänniskorvägen?