tvättomater och andra revben,

sitter och lyssnar på whitest boy alive med figures och trivs lite småfint sådär på måndagskvällen med smattrande regn mot mitt fönster i mitten av oslo. Första dagen på jobb efter min tre veckors långa semsester, och ja, det gick över förvänan. Om än lite segt och alldeles för mycket kaffe och cigaretter, allt är precis som vanligt igen. Och jag har ju iofs aldrig gillat vanligt, blir så rastlös då.
Men ibland är det skönt med rutin och vardag, med risk att låta som 43 ..

Jag var ute på kvällspromenad efter att ha ägnat hela dagen åt att fylla min lilla pod med
musik, och det var trevligt värre. Jag gick förbi ett tvätteri, sådana som alltid finns i amerikanska filmer. Och jag tänkte att "om man träffas någonstans alls, så är det nog här". Man går in och ska tvätta och tappar en tröja precis när man ska slänga in allt, och precis när man böjer sig upp så står han där. Inte för att jag vill träffa någon, för det känner jag inte för just nu. Men när jag känner för att vilja så ska jag nog pallra mina korta ben dit och göra ett försök. För jag är så dålig på såntdär, med att blinka och vifta på rumpan och slänga med håret. Så tvätteriet med sina tvättomater i olika 60tals färger får nog bli mitt försök när jag känner fört.

Annars promeneras det på med jobb,musik,kommande öyafestivl i veckan, skratt, djupa diskussioner om postnr,öl! och mitt lilla trivsamma rum. Mitt lilla trivsamma rum i behov av städning .. men ändå jäkligt trivsamt. Ett riktigt tändaljus,sepåfilmundertäcket,MYS,drickaöl eller sprite med vitt vin i rum helt enkelt. Och det är så vi gillart.

(Och visst blir man besviken och det gör ont bakom revbenen, men min gata har rätt så många trevliga inslag ochså. Och det är nog dem man måste överdosera med när slasket översvämmar gatan eller en gatulampa går sönder.)